VÅR HISTORIA

Höjer-Ljungqvist Arkitektkontor grundades 1952 av Jon Höjer och Sture Ljungqvist. Under 80-talet bytte vi namn till ORIGO arkitekter, men vi är fortfarande stolta över kontorets långa historia. På denna sida presenteras ett urval av de projekt som genomförts av kontoret sedan 50-talet.

 

50-tal
BRF Atlantis
  Atlantis-800x168
(Foto från BRF Atlantis)

Bostadsrättsföreningen Atlantis i Vällingby, Stockholm ritades och byggdes 1953-54. Höjer-Ljungqvist, som kontoret hette då, gjorde stadsplanen, ritade husen, var beställare och boinformatörer samt i slutändan, boende i området – ett tidigt exempel på kontorets brukarmedvetenhet.

Området består av 29 radhus fördelade på 5 längor kring ett gemensamt grönområde med både anlagda ytor och bevarad naturmark. Området har blivit kulturminnesmärkt  med motiveringen ”Den välgestaltade markplaneringen och områdets planform med en öppen plats som bildar ett slags centralt allrum bidrar i högsta grad till den väl sammanhållna miljön […]Områdets tillkomst och tankarna bakom projektet berättar om den tidens bostadspolitiska målsättningar. Området har ett samhällshistoriskt värde.”

 

60-tal
Smedslättens gård, Bromma 1,2Smedslattens

Vid Mälaren i södra Bromma byggdes 1961-65 ett nytt bostadsområde ritat av Höjer-Ljungqvist i en gammal villastadsdel från 1920-talet. Området bestod av 83 radhusvillor och två flerfamiljshus med sammanlagt 50 lägenheter, alla med sjöutsikt. Radhusen skiljs åt av framspringande betongskivor och står i grupper om 4-10 st. I Bromma Hembygdsförenings Årsbok från 1963 beskrivs de som ”moderna, kanske en aning exklusiva bostäder” som man knappt vågar nämna hyran på (16 000/år)!

Smedslattens

 

 

70-tal
Stortorget i Gävle 1970-1974Gavle

Efter att ha valts som en av två vinnare i en arkitekttävling för Stortorget i Gävle 1971, fick Höjer-Ljungqvist 1973 uppdraget att utforma det slutgiltiga förslaget för torget.

1974 stod det nya Stortorget färdigt, med stenplattor och belysning placerade diagonalt över torget för att knyta an till de existerande rörelsemönsterna och med stenpyloner(formgivna av konstnären Erik Höglund) som berättar historien om Gävle i bilder.

Kista, Stockholm – ”gågatustaden” 1975-1980Kista

Mellan 1975 och 1980 arbetade kontoret med området Kista tillsammans med byggbolaget PlatzerBygg Ab. Projektet omfattade en totalentreprenadtävling, stadsplan och byggnadsprojektering. Ett mål med området var att utveckla den aktiva gågatan, att ”leva mellan husen” samt att skapa en orienterbar omgivning genom att variera karaktären i de olika områdena.

I tävlingsjuryns motivering står att läsa: ”Anbud 4 har en rik variation i närmiljön som huvudtema. […] Förslaget uppfyller programkraven på god boendemiljö i gestaltning av kvarters- och parkmark. Marken är vidare på ett intressant sätt samstuderade med husen, och parkytor och entréytor är gestaltade i god kontrast med varandra.”

Projektet fick Ytongs Arkitekturpris 1977 bland annat på grund av byggnadernas väl övervägda proportioner och ”en omsorgsfull utformning av uterummen”.

Kista

Kista

 

 

80-tal
Stolplyckan, Linköping  1979-1981Stolplyckan

Utdrag ur tidsskriften Arkitektur nr 1-1982 ”Det är nog ingen särskilt djärv gissning att redan nu utpeka Stolplyckan till en klassiker i svenskt bostadsbyggande. Det kommer att stå där i raden närmast efter Grimsta By och Nya Bruket som 70-talets svar på 60-talets problem.”

Stolplyckan kom till efter ett upprop i den lokala pressen i januari 1977. En kvinnogrupp i Linköping ville skapa opinion för kollektivhus i staden som ett försök att lösa de konflikter som kan uppstå när samma person skall kombinera flera olika roller – i det här fallet exempelvis flerbarnsmamma, yrkeskvinna och husmor. Knappt 5 år senare, i december 1981, stod kollektivhuset i Stolplyckan, ritat och projekterat av Höjer-Ljungqvist, inflyttningsklart.

Utöver kollektivhuset ritade kontoret konventionella hyresbostäder inom samma område. 6 st punkthus à fem våningar inhyser 108 lägenheter (område B). Kollektivhuset inhyser 184 lägenheter varav 35 är servicelägenheter. Här varierar huskropparna i höjd mellan 3 och 7 våningar och sammanbinds av ett system av korridorer och gemensamhetsytor. Material och gestaltning hämtar inspiration ifrån och vill visa respekt för omkringliggande byggnader.

Stolplyckan är fortfarande populärt bland de boende. På sin hemsida (http://www.stolplyckan.nu/vadarstolplyckan.php) beskriver Kollektivhusföreningen Stolplyckan i Linköping huset: ”Det kan ibland sägas att inget hus eller hem är det andra likt, och det är något som verkligen stämmer in på Stolplyckan, för oss veterligen finns det inte något hus i vårt avlånga land som är i närheten så fint som Stolplyckan!”

När det var dags för renovering av bostadshusen fick kontoret förnyat förtroende och tog fram handlingar för generalentreprenad. (http://www.origoark.se/projekt/bostader/magistratshagen/)

Stolplyckan

 

 


Kv Kyrkolunden, Sigtuna 1984-1986Marsta

Kv Kyrkolunden i Sigtuna inleddes även det som en arkitekttävling. Förslaget som lades fram och som senare realiserades byggde på det traditionella gaturummet och bebyggelsen i Sigtuna. På torget ersattes befintlig bebyggelse med bostäder och byggnader för handel. Husen i kvarteren behandlades olika, med variation i volym, höjd och detaljer, för att svara på den existerande, småskaliga, bebyggelsen. Butikerna placerades i bottenvåningen och bostäderna ovanpå. Det var viktigt med bostäder för att ingjuta liv i centrala Sigtuna och undvika en kvällsdöd stadsgata. Enligt Sigtuna kommun själv har projektet haft betydelse för att stadskärnan fortfarande har ett relativt stort utbud av handel. Projektet fick Europa Nostras pris 1987-1988 ”for an excellent scheme of new buildings which integrate perfectly with the existing street scene”.
Marsta